Att vi lever i en tid av dramatiska förändringar av natur och miljö vet vi, men har ändå svårt att se vidden av det som händer omkring oss. Vårt tidsperspektiv är för kort, vår geografiska utblick för begränsad, vår kunskap om natur och landskap för liten, det vi lärt oss att se är för begränsat. Ibland undrar jag över vilken roll Elsa Beskow spelat när det gällt att formatera oss? Än idag faller de flesta - likosm jag själv - i trance inför mossa på stenar och klipphällar, björkar omgivna av ett hav av vitsippor, solbelysta gläntor i skog och mark, ljusträd som tallar etc. Naturligtvis är det inte bara hon som lärt oss att se just detta av allt som finns att se - hela nationalromantiken hjälpte till. Men visst hör Elsa Beskow till de som lärt oss se det vi ser. Det gäller i alla fall mig. Frågan är om hon inte är vår mest underskattade naturskildare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar