Det gäller för var och en att hitta den geografiska
punkt varifrån man kan överblicka sitt liv. För det finns formerande erfarenheter, platser där man samlade näring till ett helt liv
ungefär som ett bi som fyller en bikupa med honung.
På den platsen fanns ett
nätverk och man var bara ensam när man ville vara det. Där gick tankarna
skytteltrafik mellan vad man lärde sig göra, såg, hörde, läste, frågade och alla svar och all hjälp man fick.
Det unika var nätverket, människorna och
miljön. Ingenting skötte sig själv. Arbete var det enda som gällde.
När man väl hittat den geografiska utgångspunkt varifrån utblicken ges kommer frågan om vad som ändrar en människas väg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar