Till det bästa med mitt jobb hör research, resor och möten. Nu är det Berlin som gäller. Här vadar man i världshistoria. Två världskrig, nazistisk diktatur, kallt krig med delning av Berlin, kommunistisk diktatur, massfördrivningen av tyskar från öst, den ryska Berlinblockaden 1948, arbetarupproret i ÖstBerlin 1953, massflykten från östtyskland till väst ( 20% av befolkningen hann fly innan muren kom upp ), Berlinmuren 1961, kalla kriget, Berlinmurens fall och så det faktum hur tyska intellektuella hanterat denna historia.
Ju fler jag möter dessto mer imponeras jag. Dagens tyska riksdag är ett strålande exempel. Ledamöterna som dagligen ger sig dit passerar dels det stora minnesmärket över massmorden på judar, gravstenar över nedskjutna östtyskar som försökte fly till västBerlin och väl inne i riksdagshuset går de sedan förbi den vägg där ryska soldater 3 maj 1945 skrev ner graffiti. Hitler kaputt tillhör det snällaste. De skrev med förkolnade rester från det nedbrunna riksdagshuset. Deras officerare skrev med färgkritor - röda och blå. Röda för de egna styrkornas avancemang. Blå för de tillbakadragande tyska trupperna. Vilket annat land låter dagligen sina folkvalda påminnas om sitt lands mörka historia?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar