Zlatans senaste mål - en delikatess

Läste om Zlatans senaste mål. På Inters hemsida finns det att se. Klicka på "highlights".

Elbilen dröjer ...

Miljökrisen slår igenom på Frankfurtsalongen. På kort sikt ( fem år ) finslipas diesel- och bensinmotorer och på lång sikt ( 10 - 15 ) tror man på plug-inhybrider. Men på ett seminarium hör jag en kille från Energikommissionen som säger att det märkligaste av allt är att det inte finns något drag i marknaden.

Volkswagen visar en minibil, Up, som mäter 3,45 meter och den ska finna på vägarna om tre år. Då ska också nya bilar ha start-stopsystem som stänger av motorn vid stopp och teknik som tar tillvara bromsenergin.

2010 kommer Peugot med en ny 308 som är en dieselhybrid. Den ska bara dra 0,34 l / mil och släppa ut 90 gr koldioxid / kilometer.

Intressant är att biltillverkarna fattat att 75 procent av Europas alla bilister inte kör mer än 5 mil om dagen. Så nu utvecklar de plug-inhybrider som går på el innan förbränningsmotorn tar vid och laddar batterierna! Även de ska komma 2010.

Det förstå-sig-påarna gillar bäst är Chevrolet Volt. En elbil. Men vilka kommer att ha råd köpa en sån bil? Egentligen skulle den hetat Volvo Volt, men efter interna dragkamper blev det Chevrolet. Det är bara att hoppas att det finns drag i marknaden.

GMs målsättning är att Volt, exklusive batteripaketet, ska säljas till samma pris som den bensindrivna Chevrolet Malibu, som idag kostar från 125 000 kronor i USA. Här då? Det dubbla?

Ett leasingkontrakt ska ge kunden nya batterier när de gamla tagit slut, så andrahandsvärdet hålls. GM räknar med att batterierna ska ge full effekt i tio år.

Volt framstår som en av de viktigaste satsningarna i GMs historia. Bilen ska säljas i hela världen från 2010 och tillverkas i både höger- och vänsterstyrd version. 150 ingenjörer jobbar heltid med projektet.

David Attenborough

Så dök han upp igen. För andra gången i Sverige i år. I maj blev han hedersdoktor vid Uppsala Universitet, nu fick han Nationalencyklopedins internationella kunskapspris. Efter att ha talat med honom står en sak fullkomligt klar. Att karln ska vara 81 är knappt fattbart. Mentalt är han fortfarande obruten, rör sig obehindrat mellan nog så komplicerade frågor.

Han föddes i maj 1926 i Leicester, där han också växte upp. Pappan var rektor vid stadens universitet. David läste sen natural sciences vid Clare College i Cambridge. 1950 gifte han sig med Jane. De fick två barn. Efter kriget flyttade de till London och 1952 fick han fast tjänst på BBC. Hustrun Jane dog för tio år sedan. Idag sköter hans dotter hushållsarbetet. David är en opraktisk person men har i alla fall lärt sig sköta mikron.

Efter ett antal tillbyggnader är huset på Park Road uppe på Richmond Hill väl tilltaget för en änkling, men Sir David tänker bo kvar så länge han någorlunda orkar sköta sitt hus. Inom kort ska han sra in solceller. Ett bidrag till kampen mot växthuseffekten. Hans dotter Susan bor inte så långt bort medan sonen Robert bor i Australien). Davids äldre (f. 1923) bror är filmregissören Richard som producerat storfilmer som Gandhi, Cry Freedom, Shadowlands m.fl. Han bor bara några kilometer bort och de umgås flitigt.

– Det finns väl ingen del på jorden som jag inte har besökt, men mina resor börjar och slutar alltid här i Richmond. Det är svårt att inte få inspiration från framför allt parken, men jag har ju även min egen trädgård att se om och njuta av.

För 30 år sedan höll sig David med husdjur: papegojor, apor, små krokodiler, pytonormar och salamandrar. Men då bodde här också två barn, och när han var bortrest tog de och deras mamma hand om djuren. Som ensamstående vill han inte ha husdjur längre. De enda djur som aldrig tillåtits komma i närheten av huset på Park Road är råttor. De är de enda djur David inte gillar!

I februari 2008 visas hans senaste serie. Life in Cold Blood – om kräldjur och groddjur. Då har han gjort 74 naturprogram i en serie som inleddes 1979 med Life on Earth.

– När Life in Cold Blood sänds kommer jag att vara 82 år gammal. Året därpå ska förhoppningsvis den studio vid Natural History Museum's Darwin Centre som givits mitt namn invigas, och efter det hoppas jag kunna göra en serie om evolutionen och Darwin, som föddes för snart 200 år sedan. Innan den serien är klar har jag väl hunnit bli en så där 85 år gammal, men det är ingen ålder och jag har inget annat för mig precis. Så länge folk efterfrågar mina tjänster så ställer jag upp. Det är roligare att ha något att göra än att bara sitta och rulla tummarna. Min äldre bror Dickie är just i färd med att agera i en ny film, så det är väl bara att konstatera att vi är av ganska segt virke båda två.

Örnar gillar igelkottar

Så här kan det se ut i ett örnbo när man kommer upp för att ringmärka ungarna.

På Gotland har man gått igenom örnbon för att få veta vad de käkar. Totalt har man identifierat 652 bytesdjur. Så här ser listan ut

Igelkott 274
Vildkanin 109
Gräsand 56
Skogshare 52

Sen ett skutt till

Kråka 22
Ejder 10

Resten är enstaka fåglar samt en snok!

Fåglar över Mount Everest

Fåglar flyttar som sagt även över världens högsta berg, Mount Everest i Himalaya. De flesta har setts i bergspass på lägre höjd, 6000 m. ö. h. I sådana pass har man observerat bl.a. brun glada, sparvhök, mosnäppa, drillsnäppa, skogssnäppa, härfågel, sädesärla, svart rödstjärt och lundsångare.

De mest häpnadsväckande observationerna gäller gäss, flockar av grågås och, framför allt, stripgås, som flyger över de allra högsta bergstopparna. Bergsbestigare har sett gåsflockar flyga över Mount Everest topp, 8849 m. ö. h. En lyckades i kikare se en gåsflock som om natten passerade fullmånen kring Mount Everest och uppskattade fåglarnas höjd till 9000 meter. En annan rapportör berättar om en aprilnatt som han tillbringade intill en glaciär på 7 000 meters höjd i samma område. Den kompakta tystnaden bröts plötsligt av det avlägsna kacklandet av en flock stripgäss. Ljudet förrådde hur Av den »hörda flygvägen» att döma flög flocken rakt över en bergstopp på 8500 meters höjd, endast några kilometer från Mount Everest.

Vandra på Gotland?

Det ser ut att blir av. En resa till Gotland för att uppleva en del av det södra gotländska landskapet till fots. Storsudret. Där vandrar man på strandhällarna längs havet genom stora öppna områden av alvar och hedar. Den urspungliga skogen har försvunnit genom hårt nyttjande och bränder. Så nu är det endungar som gäller.

Inte som pilgrimsvägen till Santiago, men alls ingen dålig ersättare.

Folkets bästa: från Napoleon till De Gaulle

I september 1796 bildade general Napoleon Bonaparte en republik, den cispadanska, i norra Italien. Författningen var demokratisk efter franskt mönster, med representation och regering utgående ur allmänna val. Men valen visade att den cispadanska folkviljan inte motsvarade vare sig de franska revolutionärernas eller Napoleons förhoppningar. ( Eller som Tage Erlander uttryckte det: Visst vill jag ha socialism. Problemet är bara att majoriteten av svenska folket inte vill det ). Den cispadanska var reaktionär: adel och präster röstades fram, så den 7 april 1797 drogs därför i ett brev konsekvensen. För att säkra republiken och folkfriheten borde Bonaparte provisoriskt bli statsledare:

"Den lagstiftande viljan måste, så länge Ni stannar, uttryckas av Er allena. Exemplet lär oss, att en representation måste krypa under en lång tid innan den kan gå upprätt".

Under en övergångstid var det därför nödvändigt att koncentrera makten hos den myndighet, Napoleon, som kunde inse och handla i folkets intresse och företräda folkviljan. Några månader senare tillämpades samma metod i Frankrike.

Då parlamentsvalen innebar att rojalisternas position stärktes, genomfördes under general Augereau, en statskupp och utrensning, så en republikansk majoritet kunde tryggas. Allt för att hindra folkets och frihetens fiender att nå makten.

Dessa statskupper 1797 känner vi igen från vår egen tid. Det suveräna folket slås i kedjor för att hindra det från att förråda sig självt. Den i val uttryckta folkviljan ställs mot den "verkliga" folkviljan. Resultatet är fascism, nazism och bolsjevism.

Mot den franska revolutionsmodellen står den amerikanska ( inte den brittiska ). De franska revolutionärerna diskuterade den amerikanska demokratin, men såg den som en helt annan form av statsstyrelse än vad de ville ha. Den dåtida amerikanska modellen liknar vad vi idag menar med demokrati. Den dåtida franska totalitära modellen som Robespierre / Babeuf verkade för motsvarar vad 1900-talets kommunistiska stater kallat folkdemokrati. Någon motsvarighet till den totalitära ideologin fanns inte i amerikansk debatt ( utom Huey Long ). Demokratin var den ram, inom vilken skilda intressen och åsikter i fred och frihet skulle tävla om styret. En vacker vision.

Skillnaden mellan USA och Frankrike? I USA fanns redan ett folklig självstyrelse och frigörelsen från England fullföljde traditionen. I Frankrike skulle folket i ett slag från intet bli allt. Den franska tolkningen av folkviljan är inte bara historisk kuriosa: den har styrt stora delar av modernt franskt politiskt liv - från 1789 ( Robespierre till Napoleon ) till vår samtid ( Petain till De Gualle ).

Den allmänna folkviljan, som finns men inte förmår visa sig i val, får då manifestaras av en person, som blir nationens röst. Ta De Gaulle. Eller som Napoleon sade: "Mitt syfte är att styra människorna som det stora flertalet vill bli styrt. Det är, tror jag, det rätta sättet att erkänna folkets suveränitet".