Att lämna EU

Once a country has formally declared that it wants to leave, it must then negotiate with the 27 other members – for up to two years – about the terms of departure. 

Issues at stake would include, for example, what trade tariffs Britain would face for different products and services; what rights to movement EU citizens would have into Britain (and vice versa); and how much of the financial regulation initiated in Brussels would apply to the City of London.

TV

En omdömesgill bekant, som haft med Horace Engdahl att göra, menar att han är en "misantrop". Andra, med insyn i den pågående förbittrade skilsmässa som Horace är inblandad i, kallar honom för "rättshaverist". Jag har bara stött ihop med honom någon enstaka gång och har inget personligt intryck. Däremot har jag varit och är fortfarande svag för karlns förmåga att formulera sig. T o m bland skridskoåkare och pimplare kan plötsligt enstaka formuleringar dyka upp. Som "hur hanterar vi förtvivlan" och "varför är vi så rädda för allvar"? Mitt i solljuset ...

89-year Attenborough Still Going Strong

The 89-year-old naturalist Sir David Attenborough is gearing up to narrate the forthcoming natural history series Planet Earth II, a collection of six one-hour nature episodes, a decade after the first show hit screens. 

The forthcoming show will be the most high-tech series ever mounted by the corporation as it uses ultra-high-speed cameras mounted on drones to "uncover stories about the natural world we have simply never been able to witness before."

Killarna till Paradise Hotel

Brorsan

Lika glad som jag är över att ha en fru som är en skicklig akvarellmålare, lika glad är jag över att ha en brorsa som sent i livet börjat komponera egna pianokonserter.
I och för sig har vi flera musiker i släkten, men att höra brorsans kompositioner slår faktiskt det mesta. Vilka skönhetsbrunnar har han inte att ösa ur!
Och detta är ett av flera datorprogram med vars hjälp musiken tar form ...



Klart han är hjälpt av att ha spelat sedan tonåren och dessutom arbetat som ljudtekniker. Och ha sålt sin musik till nöjets estrader och reklammakare av olika slag. Men vilken glädje är det inte att nu få ta del av sin egen brors musik ... mer åt det klassiska hållet!

Vatten på Mars

Skatt

Robert Fisk i Damaskus

But what is happening in al-Qadam in Damascus tells you a lot about the Syrian war. Once in the hands of Jabhat al-Nusra, it lay rotting through three years; under government control but almost empty; until the army struck north of Aleppo and began to conquer its enemies along the Turkish border. And the people started to come back to al-Qadam.

Twenty-six families in the past 15 days alone, even a drift back of former “Free Syrian Army” men – part of David Cameron’s mythical army of 70,000 “moderates”, one supposes – and five prisoners released from government jails. Victory brings confidence, however temporary, and you can sniff it on the government front lines far from Aleppo.

There is even a “reconciliation committee” of elders who talk to both the army and the Free Syrian army – not to Isis or al-Nusra, they all insist – and who drink coffee with the government soldiers. Rather a lot of meals, an army intelligence officer tells me. Some of the Free Syrian Army men from al-Qadam have been allowed to keep their light weapons – after forswearing their opposition to the regime – and the government army have allowed them food and medicine.

Several have been allowed to return to the ranks of the army they deserted, new ranks of course, paid once more by the government. “Yes, of course we knew many of them,” a soldier says. It is a subtle war. Get the opposition to change sides, especially now that they have tasted the bitter fruit of Isis’s ideology and understood the power of Russia’s air force. It seems to work. Silence has settled over the front line here. 

Djur

Dom kan det mesta. Som t ex att fiska med agn ... Tur dom finns, Utom dom ingen mental hälsa.

Robert Fisk

 As for the Turks sending their own Nato soldiers across the Syrian border – presumably at risk of being attacked by the Russians – that is a nightmare which both Washington and Moscow must avoid. Otherwise, we’ll find ourselves in another Gavrilo Princip moment – and we all know what happened in 1914.

Drömmar

Wall Street Journal: Russian Victories in Syria Mark Turning Point

Few expect that Moscow’s main target— the moderate rebels backed by Turkey, Saudi Arabia and the U.S.— would now be forced to settle the conflict on the Kremlin’s and Syrian President Bashar al-Assad’s, terms.

“Their victory in Aleppo is not the end of the war. It’s the beginning of a new war,” said Moncef Marzouki, who served in 2011-14 as the president of Tunisia, the nation that kicked off the Arab Spring, and who recently visited the Turkish-Syrian border. “Now, everybody would intervene.”

To be sure, Turkey and Saudi Arabia have few easy options to counter Russian military might in Syria. But because of national pride—and internal politics—neither can really afford to have the rebel cause in which they have invested so much wiped out by Moscow and its Iranian allies.

If only for that reason, the tone in Moscow is muted.

“It’s too early to speak about success,” said Dmitri Trenin, director of the Carnegie Moscow Center and a former Russian army officer. “The risk of escalation after Aleppo has grown. We are getting pulled into an increasingly dangerous game—all of us, not just Russia, but also Turkey, and Saudi Arabia, and the U.S.”

This month’s offensive also relieved a three-year siege of Shiite, pro-government areas nearby—and prompted tens of thousands of residents to flee to the Turkish frontier. A much bigger humanitarian crisis is looming should Russia-backed forces succeed in completely encircling Aleppo.

While the Obama administration has long been determined to minimize U.S. involvement there, for Turkey and Saudi Arabia the prospect of Syria falling under the sway of Russia and Iran would be a national-security catastrophe.

“The whole situation, not just for Turkey but for the entire Middle East, would be reshaped. The Western influence will fade away. The question is: Can we accept Russia, and the Iranians, calling the tune in the region?” said Umit Pamir, a former Turkish ambassador to NATO and the United Nations.

“The key thing is whether an air-defense capability is injected, that is the only truly meaningful escalation. This will be the only thing that would make any difference,” said Frederic Hof, the Obama administration’s former envoy to the Syrian opposition, now at the Atlantic Council in Washington. The Saudis or their allies would be unlikely to give antiaircraft missiles to the rebels without a U.S. green light, he added.

That leaves open the option of a direct military intervention, something that countries such as Turkey could justify on humanitarian grounds should the situation in Aleppo deteriorate dramatically.

Saudi Arabia has already spoken, vaguely, about its readiness for a ground deployment in Syria. While the Saudis say their aim is to participate in the campaign against Islamic State under a U.S. umbrella, if Saudi troops are deployed to areas controlled by Sunni Arab rebels, they would also in effect protect them from the Syrian regime.

Turkey’s President Recep Tayyip Erdogan also raised the prospect of a ground-troop deployment in Syria this week, saying that he regretted not participating in the 2003 U.S.led invasion of Iraq. “We don’t want to make the same mistake in Syria as we made in Iraq,” Mr. Erdogan said.

While Turkey has already deployed long-range artillery along the border, any military incursion without U.S. involvement would carry the risk of a direct military confrontation with Moscow.

“What is feared in Russia is that Turkey would launch a ground-war adventure,” said Nikolay Kozhanov, a former Russian diplomat in Iran and a fellow at the Royal Institute of International Affairs.

The Turkish military is fully aware of the risks and is reluctant to embark on it without international cover. Yet, for Mr. Erdogan—and the Saudis—watching the Syrian rebellion get pulverized isn’t an option, either.

Kristallkula

Under 40 års flitigt användande har min egen kristallkula visat sig vara fullständigt oanvändbar.
Ingenting av det jag siat om har slagit in. Det som istället skett har varit oförutsägbart. Ta Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott som ett exempel.
Så vad ska man tro om händelseutvecklingen i Syrien? Är ett nytt storkrig i faggorna? Ryssarna hissar varningsflagg och mumlar om risk för världskrig ( här ). Ett nytt storkrig riskerar ställa USA / Saudiarabien / Gulfstaterna / Turkiet MOT Sovjet / Iran / Hezbollah / Al Assad?
Ett storkrig utan slut, som riskerar att kasta ut Mellersta Östern i årtionden av krig? Är det möjligt?
Den som hoppas på fred kan läsa detta och detta. Den som fruktar storkrig detta och detta.
Hur det kommer att gå? Fråga inte mig. Det enda jag säkert vet är att den som lever lär få se.

Minnen

Läsandet är en tyst, dåligt upplyst arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel av mer eller mindre färgstarkt slag. Vet inte om det gör skillnad om man läser högt? Antagligen ...

1 - Nu är det svårt att iakttaga sig själv när man läser och samtidigt lägga märke till vad det är man ser för bilder sin inre syn. Lika svårt som det är att hinna med alla de bilder som väller fram ur ens inre då man spelar, lyssnar – eller dansar – till musik? Under läsningen skiftar personernas utseende, vissa handlingar ser man tydligt utföras, andra förblir osynliga. Landskap, stadsbilder och miljöer skiftar – de ser nästan aldrig likadana ut från det ena kapitlet till det andra.

2 - Det sägs också att en bra bok ger läsaren en känsla av att det är hans / hennes egen erfarenhet som han / hon läser om. Får förstorad. Att boken plötsligt får en att minnas något viktigt som man vetat om men glömt.

3 – Till läsandet hör också det märkliga att man som läsare aldrig kan gripa in i händelseförloppet, vad man än känner eller ser framför sig, inte kan ändra någonting i en enda av bokens händelser. Något som tydligt slår en om man läser om samma bok flera gånger. Vilken skillnad mot våra verkliga liv där mesta flyter och vad som helst kan hända när som helst.

4 – Är det då bra att läsa? Tja, svaren skiftar. Vem har inte hört: - ”Gör något nyttigt istället”. Eller möts av likgiltighet och kommentaren: -" Nej, jag läser aldrig böcker”.

5 – Läsandet måste också - för att bli bra - hämta näring ur egna verklighetsupplevelser, man måste ha gjort liknande erfarenheter för att riktigt känna igen sig i det man läser. Annars lär man sig ingenting annat än bara livets bokstav.  
6 - Det där med inre bilder under läsningens gång. En fotbollsspelare - ser han passningsmöjligheterna i form av strömmande inre bilder? Eller är det mesta intränat?

Liv

Klicka så förstoras bilderna 

Rättvisa

Brottmålsrättegången mot ledningen i HQ Bank har nu inletts. De åtalade - Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael König, Curt Lönnström och Johan Dyrefors – ska nu med hjälp av 15 advokater (!!!) försvara sig mot anklagelser för grovt svindleri och grovt bokföringsbrott. En bankkrasch. 

Utredningen är på 8 000 sidor och väger 40 kg. Advokatkostnaderna väntas bli enorma. Hitills uppgår prislappen för det rättsliga efterspelet till 350 miljoner. Och när denna rättegång avklarats följer ytterligare tre civilrättsliga rättegångar som förväntas pågå i åratal.

Aktieägarna talar om kompensation av revisor / tidigare bankstyrelse på 3 miljarder kronor. Om HQ:s aktieägare vinner kan slutnotan med ränta landa på kanske 4 miljarder kronor.

Vi är alla lika inför lagen. Eller hur? 

Tankar

Zygmunt Bauman describes what is now going on in Europe as a crisis of democracy, the collapse of trust. The belief is that our leaders are not just corrupt or stupid, but inept. Action requires power, to be able to do things, and we need politics, which is the ability to decide what needs to be done. But that marriage between power and politics in the hands of the nation state has ended. Power has been globalized, but politics is as local as before. Politics has had its hands cut off. People no longer believe in the democratic system because it doesn’t keep its promises. We see this, for example, with the migration crisis: it’s a global phenomenon, but we still act locally. Our democratic institutions were not designed for dealing with situations of interdependence. The current crisis of democracy is a crisis of democratic institutions. Klicka så förstoras fotot. 

After the fall of the Berlin Wall and collapse of the Sovietunion we believed that freedom had triumphed and we began an orgy of consumerism. Everything seemed possible by borrowing money: cars, homes… and you just paid for it later. The wakeup call in 2008 was a bitter one, when the loans dried up. The catastrophe, the social collapse that followed hit the middle classes particularly hard, dragging them into a precarious situation where they remain: they don’t know if their company is going to merge with another and they will be laid off, they don’t know if what they have bought really belongs to them… Conflict is no longer between classes, but between each person and society. It isn’t just a lack of security, but a lack of freedom.

Real dialogue isn’t about talking to people who believe the same things as you. Social media don’t teach us to dialogue because it is so easy to avoid controversy… But most people use social media not to unite, not to open their horizons wider, but on the contrary, to cut themselves a comfort zone where the only sounds they hear are the echoes of their own voice, where the only things they see are the reflections of their own face. Social media are very useful, they provide pleasure, but they are a trap.


PS. Born in Poland in 1925, Bauman’s parents fled to the Soviet Union following the German invasion in 1939. In 1968, after he was stripped of his post as a teacher and expelled from the Communist Party along with thousands of other Jews in the wake of the Six-Day War, he left for the United Kingdom, taking up a post at Leeds University where he is now Emeritus Professor of Sociology. His work has been awarded numerous international prizes.

Tjuven

I ett av BBCs flaggskepp - det undersökande programmet Panorama - har kleptokraten Putin kartlagts. För tro inte att det bara är Rysslands oligarker som plundrar detta land och folk in på bara skinnet. Jag har aldrig förstått mig på de som vurmar för Putin.

Skrämmande

För en tid sedan satt Horace Engdahl i SVTs program "Min sanning" och lät sig intervjuas. Det var en intervju som sannerligen bar syn för sägen. 

Denne djupt sympatiske, högt bildade, genomrationelle och ytterst välformulerade kulturbärare ligger sedan en tid tillbaka i öppet skilsmässokrig med sin förra fru, även hon kulturbärare. De slåss om allt - heder, ära, anseende men också om böcker, bokhyllor och sommarstugor. Inte ett ord nämndes om detta i TV. Hur skulle det sett ut? 

Horace fick istället frågan om sina två år i Berlin. ”Du har kallat Tyskland för ett Sverige för vuxna”?

Jo, det bekräftade Horace och karaktäriserade svenska debatter – i motsats till tyska - som både barnsliga och tramsiga. Han ombads komma med exempel och lyfte debatten om Sveriges nationella säkerhet. Frågan om framtida krig. Horace menade att den vågar man inte föra, då den snabbt blir för bråddjup, otäck och därför upphör den lika snabbt som den påbörjats. Visst är det så?

RAND nu publicerat en analys av västerländska krigsspel som visar att det skulle bara ta 27 ryska gränsbataljoner 30 - 60 timmar att inta både Tallin och Riga. Detta då det saknas trovärdigt NATO-försvar av Estlands eller Lettlands gräns. Här finns rapporten. Inte någon nyhet. Under samtalen om krigsutvecklingen i Ukraina har Putin sagt i princip samma sak till den ukrainska statsledningen. 

Skulle en dag läget i Baltikum förvärras utsätts svensk säkerhetspolitik för en extremt stor påfrestning. Sverige har nämligen undetecknat en ensidig solidaritetsdeklaration, om att inte förhålla sig passivt vid ett krigsutbrott i det nordisk-baltiska området.
Var finns debatten om detta? 

Flykting

Al Zaatari-lägret ligger i öknen i Jordanien bebos av 80 000 flyktingar. Jordanien har hittills tagit emot 1 635 000 av de totalt 4.6 miljoner som flytt sedan Syrien-krigets början. C.a 25% av Jordaniens budget går till dessa flyktingläger. 
Jordanien fruktar en tilltagande flyktingström då FN beräknar att det fortfarande finns omkring 13.5 miljon intern-flyktingar i Syrien. 
Det finns idag omkring 3 000 syrianska företagare i Al Zaatari; t ex pizzerior, frisörer, grönsakshandlare, kafeer och t o m en butik för bröllopskläder. Dagligen distribuerar FN 15.5 ton bröd i lägret. Tre borrhål förser lägrets innevånare med 3.4 miljoner vatten / dag, som distribueras av 82 tankbilar. 

I januari 2016 tog sig 53 000 flyktingar från Turkiet över havet till Grekland. Lika många som i juni 2015. Inget tyder på att flyktingströmmen avtar. Flyktingsmugglarna har redan bokat hotell och båtar halvårsvis i förväg. Polis, militär och myndigheter låter sig mutas för att inget se, höra eller veta. 

Is

Kina

Smink

George Packer's book "The Unwinding" describes the gradual economic and moral decline of the United States. It is the most astute book about the country's condition today. Packer says that Trump now exhibits several of the characteristics of a fascist.

It's no accident that Trump expresses great admiration for Russian strongman Vladimir Putin, who seems to impress him far more than politicians seeking to champion the values of democracy with their painstaking and often vain search for compromises.

Packer says many Europeans are currently looking at Trump's success and thinking: "Those Americans are crazy!" But Packer sees him as being evocative of European right-wing populists, à la Marine Le Pen in France and Viktor Orbán in Hungary. While politicians like Le Pen and Orbán inveigh against "Brussels," Trump rails against "Washington" as the symbol of a degenerate political system "that doesn't get things done anymore." 

Just like his European counterparts, Trump is calling for isolation in the form of protective tariffs, entry bans and border walls. He inflames tensions against ethnic minorities and offers anxious citizens the authoritarian vision of a strongman who will solve all problems on his own -- while ignoring democratic conventions. Trump is presumably only the shrillest and most prominent embodiment of a trend that is becoming pervasive throughout the Western world.

Packer sees the 2008 financial crisis, which caused parts of the US economy to unravel and deprived millions of Americans of their economic foundation, as the main reason many Americans are receptive to a man like Trump. The economy has been growing again since then, but in absurdly unfair ways, says Packer, as inequality becomes more and more glaring. According to Packer, many Americans feel they have been left alone with their concerns, and they feel disconnected and betrayed.

Many Americans, especially whites and those with relatively little education, are now more receptive than ever to audacious promises and simplistic solutions. But they are also receptive to a form of politics that blames immigrants and minorities for their own fate, and for the race-baiting that has been part of every authoritarian movement to date. Trump offers all of these things, and he offers them more skillfully, professionally and self-confidently than all other candidates.

Ögon

De höll på med att ta ner ett jätteträd. Skivade sen upp det som en salami och fyllde lastbilsflaket. Jag slog mig i slang med en av dom. Av en slump visade det sig att han var från Skottland, var utbildad armésoldat som bl a tjänstgjort i Helmandprovinsen i sydvästra Afghanistan. Ett rövhål. Tillhåll för talibaner, opium- och vapenhandlare. 2009 lämnade han armén efter fem år. Fysiskt helskinnad. Med armar och ben i behåll. 

- ”Jag hade tur. Det hade inte alla", sa han med mörk blick. Det förflutna ligger fortfarande framför honom.