Under en tågresa till Paris skrev August Strindberg brev till en kompis. Han hade studerat toaletter: ... - Den mest glänsande uppfinningen träffade jag i Hamburg. Där träckade man i något som liknande en soppskål och när man tittade sig om så var där ingenting att se, oaktat man kunde svära på att man nedlagt ett par meter. Skålen var så fin efter förrättningen att man kunnat äta äkta sköldpaddssoppa ur den. Dock det hördes intet vattenskvalp såsom i Stralsund där fjölen gav efter när man satt sig och ett strömmande vatten började gå. Det var ett fullständigt trolleri.
Av någon anledning kommer jag att tänka på detta brev då jag i bladet läser om Annie Lövs nervtrassel:
– Jag är både frustrerad, arg och besviken att man inte följer riktlinjer oavsett om det handlar om upphandling eller skatteregler, säger hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar