Det är den heta och torra sommaren 1565. Skörden är i full gång. En del har tagit paus och vi hör hur det klunkas öl, tuggas bröd och ost, slevas gröt. Allt med god aptit. En karl lutar sig över korgen för att skära en skiva bröd. En kvinna har några päron liggande i sitt förkläde.
Ansiktena är trötta. Var och en har återgetts med ett eget ansiktsuttryck. En karl ligger och snarkar under päronträdet. Som alla andra steg han upp vid 4 - 5 taget för att slippa undan värsta hettan och hinna slå så mycket vete som möjligt.
Alla jobbar tills mörkret kommer. Den betraktare som vill kan höra fåglarna sjunga och liarna gå. Tavlan blir mer levande då. Vinden ligger på ifrån havet och för med sig rop till oxarna som drar lasset till slottet, plaskandet från de munkar som simmar och skratt och rop från de som kastar käppar på gässen.
I mitten av tavlan bär två kvinnor vete. Den tredje bär ingenting. Hon tittar ner i marken. Vad tänker hon på?
En bit framför henne drar oxarna sitt lass. Bakom dom är två slottsvakter, klädda i samma kläder, i full färd med att skrikande jaga iväg de två män som tagit sig in i slottsträdgården för att stjäla frukt. En av dom står i diket, på väg upp ur det. Slottet reser sig i bakgrunden.
Vid dammen sitter en av munkarna påklädd, en är avklädd och den tredje har redan hoppat i. Rumpan sticker upp ovanför vattenytan.
På platsen till höger om dammen har unga och gamla samlats för att tävla om en bit mat. Det går ut på att kasta en käpp så hårt man kan mot de två gäss som har hängts upp en bit till vänster. Gässen kacklar i högan sky. Den som kastar den dödande käppen vinner maten.
Här kan du klicka för att studera tavlan in minsta detalj. Inte undra på att man alltid varit konstintresserad.
)
