"Lyxfällan"
skildrar nästan genomgående vårdbiträden, lastbilschaufförer,
mobilfrossande ungdomar som försöker konsumera bort tristessen i
Perstorp, Åkersberga, Gottröra. Socialporr som via klickjagande
medier får spridning långt utanför tv-kanalen, ett legitimt
frossande
i underklassens personliga tragedier.
Budskapet
i "Lyxfällan" är egentligen förbluffande enkelt. Sluta
röka och gå på krogen. Börja laga storkok hemma. Ta hand om era
barn. Sälj era skitdrömmar på loppis.
I
senkapitalismens och postmodernismens skymningstid är "Lyxfällan"
en märklig form av massunderhållning. Alla, överallt, hela tiden,
skriker åt dig att konsumera.
Du kan ägna en guldkantad karriär inom politiken eller
finansvärlden åt att låna
pengar som
aldrig går att betala tillbaka. De senaste årens bisarra
minusräntor
avspeglar ett samhälle där människors vilja att köpa nu och
betala senare inte är ett problem utan en tillgång,
en outtömlig naturresurs, bränslet i en hackande konjunkturmotor. Här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar