Montaigne gjordes arvslös

1561, då Montaigne var 28 år, skrev hans far ett testamente som gjorde honom arvslös och satte honom under sin mors förmynderi. Vad som var anledningen till det lär vi aldrig få veta. Sex år senare, 1567, upprättade pappan ett nytt testamente där Montaigne återfår sin arvsrätt. Han hade då gift sig. Efter faderns död ett år senare upprättades med hjälp av notarie ett juridiskt bindande kontrakt mellan moder och son, som i detalj reglerar i vilka delar av slottet var och en får röra sig fritt.

Syftet är att de därmed ska undvika att mötas. Modern förekommer inte i Montaignes essayer, trots att de levt i samma slott i 43 år. I sitt testamente, där modern inte testamenterar ett öre till sitt enda barnbarn, Montaignes dotter, står: ..."Det är allmänt känt att jag efter att skött och förökat vad som efterlämnades av min kära make, fredligt låtit min son utnyttja detta, allt med min tillåtelse och givmildhet" ...

Veronica Franca 1546 - 1591

1580, 47 år gammal, rider Michael de Montaigne ut från sitt slott, vänder Frankrikes blodiga religions- och inbödeskrig ryggen. Vinkar adjö åt fru, barn för att under 17 månader rida genom Europa - Tyskland, Österrike, Schweiz över Alperna ner till Italien och sen tillbaks igen. Förståsigpåarna menar att det var denna resa som fick Montaigne att omarbeta alla esseyer och skriva sin tredje och mest berömda bok.

Montaigne ville till Italien för att se det han drömt om: sitt grekisk-romerska ideal. Men det finns betydligt krassare motiv. I sin dagbok skriver Montaigne att resans egentliga mål var Venedig. Och på hans tid var Venedig sexturismens europeiska huvudstad. Och den mest berömde av alla stadens kurtisaner var Veronica Franca. Och henne besökte Montaigne ... Och inte bara henne.

Veronica Franca om sitt jobb

Hon skrev. En av böckerna, Lettere familiari e diversi, dedicerades till kardinal Luigi d´Este, en kyrkans man som inte alls hade något mot att förknippas med den mest kända av alla horor. Tvärtom. Det kanske mest talande av alla brev är det hon skriver till en vännina som planerar att låta dottern bli hora:

...Du kan inte göra något värre här i livet än att tvinga in kroppen i ett sådant slaveri. Att ge sig åt så många, riskera att plundras, bestjälas, dräpas. På en dag kan du förlora allt du samlat och det efter att du i åratal utsatt dig för så många faror och risker att drabbas av smittsamma sjukdommar. Du äter med en annans mun, du sover med andras ögon, du rör dig som en annan önskar, du riskerar ständigt att lida skeppsbrott. Vad värre öde kan du önska dig? ...

Lascaux-grottan

Den är inte den äldsta. Chauvet-grottan är 32 000 år gammal, men den är stängd för alla utom några enstaka forskare per år. Men Lascaux är snarlik. Fast 15 000 år yngre! På grottväggarna återfinns bara djurmålningar! Inte växter! Inte landskap! Inte ens människor! Bara djur. Och ingen vet varför.

Men att framställa dessa målningar var oerhört viktigt. Folk ålade sig fram på alla fyra hundratals meter in i berget genom kolmörka tunnlar, klämde sig genom smala klyftor där takhöjden var minimal medan de letade sig fram i ljuset av en fladdrande veke nedstoppad i en skål med djurfett. Sen där inne, i djupt liggande avlägsna kamrar, utestängda från dagsljuset, arbetade de. Hur kunde de måla av djuren så exakt? Ur minnet? Få proportionerna rätt? Få den oerhörda realismen? Allt så exakt att vi än idag kan se vilka kor som ska kalva och vilka ston ska föla? Och vad användes målningarna till?

Det som ser ut som grässtrån - över stoets mage - tror man var stammens tecken. Det har återfunnits i andra grottor i Europa. Vi talar om grottor som utnyttjats under tusentals år.

Grottorna i Vezere

En del tror att dåtidens männsikor höll stenen för helig. Den hade andra egenskaper och skilde sig helt från människan. Andra att trädet, som utan ansträngning förnyade sig, var heligt. Det hade en livskraft människor saknade. Månen tilltog och avtog - ännu ett exempel på krafter bortom människans kontroll. För att inte tala om alla djur, för det var inte bara på himlen som det utspelade sig ett ändlöst drama med moln, stormar, regn, blixtar, sol- och månförmörkelser och solupp- och nedgångar. Djuren såg olika ut, hade olika former och färger och beteenden. Allt exempel på en andra livsformer än våra.

Gick upp tidigt på morgon och klättrade upp till några grottor som var öppna. Där inne hade dom bott - fisk tog dom ur floden, djur ur skogen. Och grottorna fyllde dom med djurmålningar.

Vezere-dalen i sydfrankrike

Vezere-dalen ligger i Dordogne i sydfrankrike. Några timmars bilkörning österut från Bordeaux. Här finns världens största koncentration av istidsgrottor. Kom dit efter att ha varit och hälsat på Montaigne. Grottorna i dalen - inte minst den i Lascaux - innehåller några av världens äldsta kända konstverk, grottmålningar som skapades för mellan 17 000 och 15 000 år sedan.

22 - 24 000 år gammal

Venus från Willendorf är en 11 centimeters statyett av en kvinnofigur, funnen vid en utgrävning 1908 nära Willendorf i Österrike. Den är snidad ur kalksten och har färgats med rödockra. Vid en analys 1990 uppskattades den till 22—24 000 år gammal. Inget är känt om dess ursprung, hur den tillverkades och vilken kulturell betydelse den haft. Efter den upptäcktes har ytterligare 200 liknande hittats runt om i Europa och bortåt Uralbergen. Dom har alla fått samlingsnamnet Venusfiguriner.

Venus från Willendorf finns på Wiens Naturhistoriska Museum. Gick dit efter att ha varit i Sigmund Freuds lägenhet. Under kriget användes den som uppsamlingslokal för judar i väntan på vidaretransport till Auschwitz. Freud själv lät nazisterna - efter internationella påtryckningar - lämna landet. Mot betalning. Dom tog nästan allt.

Freud samlade på statytetter. Dom återfinns i dag i London. "Mina leriga och skitiga gudar och gudinnor" som han kallade dom.