2012-12-30

Drömmar, bara drömmar

Drömmarna kommer och går som nattåg på växelbangården. En sovande hjärna väver samband med lekande laxar i älvar, myrbon och baksluga samtal. Utomlands. Detta behov av att hela tiden få röra på sig, få göra något. Som sedan följs av en vilsen fråga vart? I vilken riktning? För att göra vad? En ständig pendel mellan dubbla nödvändigheter. Även nattetid med drömlika resor och känslan av att  försvinna.

Känslan av osynlighet tar över. Tåg- och bussresor, anonyma landskap där man inte vet vilka städer och byar man är i eller passerar, inte vet något om landskapens flora och fauna. Ett av de lataste sätt som finns att  fördriva tiden.

Alla korta möten med främlingar, utbyten av förtroligheter för att sedan skiljas och aldrig mera ses. Minnena läggs i komposten, förvandlas till mylla för myter och melodramer och fantasier. Och fr a den alltid starkt doftande insikten om den egna obetydligheten. Doften följer en dag som natt. Främmande mat, främmande åsikter, främmande vanor, främmande språk, beroendet av främlingars välvilja, främlingars beskydd. Vilken optimism. Eller naivitet, dumdristighet? Eller mod?

2012-12-28

August - En djefla utställning



I år är det 100 år sedan han dog. Han borde vara Sveriges nationaldiktare, som Norge har Ibsen, Danmark H C Anderssen, Island Laxness och Finlands Linna. Men August är inte vår nationaldiktare. Om skälen därtill kan man ha många och olika uppfattningar. August passar helt enkelt inte in i vår nationalberättelse på samma sätt som Selma Lagerlöf, Wilhelm Moberg, P O Enquist eller Kerstin Ekman gör.

August är periodare. Stundtals socialist och ateist, sen make och pappa, resenär och alkemist, målare och poet, krog- och horkarl, övermänniska och antisemit, Stockholmsskildrare, brevskrivare och sagoberättare, dramatiker och kristen fundamentalist. Och så innan han dör flirtar August med några författare och filosofer som så småningom stimulerar både nazister och fascister. Och dessemellan skriver han en ren och kristallklar prosa. Hur illa han än mådde, och det gjorde han för jämnan. Han ältade. Men kunde då skriva sig fri. T ex i romanen Ensam. Och så hyllades han av den framväxande svenska arbetarrörelsen, fr a dess ungdom.

Hur hittar man i dessa inre och yttre världar? Ja säg det. Kanske en typiskt svensk fråga. Här hemma fokuserar vi mer på hans person än på hans arbeten. Utomlands är det tvärtom. August är en tidsspegel. På samma sätt som Wilhelm Mobergs Utvandrarepos speglade det Kalla Kriget. Såna tankar snurrar i skallen då jag lämnar utställningen på Waldemarsudde i Stockholm.

2012-12-27

Klimatsvindel


Ett möjligt svar är att politikerna inte förstår situationens allvar. Få av dem har naturvetenskaplig utbildning utöver grundskolenivå, och även om de får råd av utmärkta experter blir sammanvägningen med ekonomiska intressen respektlös mot verkligheten – man tycks negligera naturlagarnas orubblighet som ”ställer oss alla mot väggen”, för att citera Harry Martinson.

Ett annat svar är att politiker och myndigheter inte klarar att hantera de komplicerade sambanden mellan tekniskt-naturvetenskapliga, sociala och ekonomiska förhållanden. Det finns lovande försök på lokal företags- och kommunnivå, men för att skala upp dem måste redskapen för effektiv politik förstärkas. Då måste politikerna bryta de ideologiska blockeringar som i hög grad lämnar ansvaret för planetens framtid åt aktörerna på marknaden.

För att utvecklingen ska gå vidare i större skala måste det, i större utsträckning än i dag, bli lättare och billigare att värna miljön och vårda de ändliga resurserna, och dyrare att förstöra och förslösa dem. Det kräver mer omfattande nationella och internationella regelverk, och medel för att upprätthålla dem.

2012-12-26

Filmen om Palme


Filmen ger publiken en bild av Palme och hans tid som den känner igen och vill ha. De mörka sidorna av det lilla landet med dess maktfullkomliga politiker nämns bara i förbi­gående. IB-spionaget på medborgarna. Statsministern som tar befälet över polisen under Norrmalmstorgs­dramat. Finansministerns enastående arrogans.
Filmen är välgjord. Strålande var skildringen av Palmes glasklara agerande under den s k Kårhusockupationen så tok- och grönsaksvänstern tungomålstalande. Ändå lämnar filmen en skavande känsla av att den fr a speglade och möjligen förstärkte en ganska obehaglig strömning i vår tid, samma strömning som ger Sverigedemokraterna deras framgång. Saknaden efter folkhemmet, lyckoriket där Sverige var litet, en moralisk stormakt, ett Sverige där alla var vänner och striderna var frejdigare, kanske för att de i grunden inte betydde så mycket.
Från vänster och höger längtar man nu tillbaka till denna hägring. Starkast bland landets pensionärer. De utgör en allt viktigare väljargrupp, med allt sämre minne. Var finner de den politiker som ge dom det dom vill ha? En lika hoppfull bild av det förflutna som av vår framtid? Att vi inte bara har underbara dagar bakom oss utan även framför oss?

2012-12-25

En lek med vår föreställningsförmåga


       
                   
                   
                   
               

2012-12-09

Klimat - risk och möjlighet



Mycket bra - t o m lysande - av USAs energiminister Steven Chu. Inslaget börjar 2 timmar och 30 minuter in på videon.