2009-07-30

Myten om Darwins präststudier


Han kom till Cambridge för att läsa vid Christs College. Bodde flott i egen lägenhet, höll sig med stall, häst, hund, tjänare och ägnade sen sin mesta tid åt umgänge, fester och botanik, geologi. Kurser han betalade privat. De ingick inte i den ordinarie studieplanen. Darwin läste aldrig till präst. De officiella studier som påbörjades och avbröts av resan med skeppet Beagle, motsvarade en slags fil kand eller propp som alla som ville studera till präst måste avlägga. Så Darwin studerade alltså grekiska och romerska klassiker, grekiska språket och Euklides. Inget mer eller mindre. Ingen teologi. Det blev aldrig av eftersom Darwin gick till sjöss. Och efter världsomseglingen, bestämde sig denne ekonomiskt helt oberoende man för att ägna sig åt sina biologiska intressen. Och pappa Darwin stödde sonen ekonomiskt. Målningen är den 31-årige Darwins bröllopsporträtt, utfört 1840 av en av Englands allra skickligaste - och dyraste - porträttmålare.

Myten om Darwins barndom


1900-talet dränktes i psykoanalys. Darwin förlorade sin mor då han var åtta år gammal. Eftersom vi inte vet något om hur dödsfallet upplevdes har man dragit slutsatsen att den lille Charles traumatiserades av modersförlusten. Redan i barndomen ska grunden ha lagts till Darwins livslånga, hypokondriska sjukdomsbevär (hjärtklappning, svimningsattacker, kräkningar, panikkänslor etc). Sanningen var den att Charles växte upp i ett sällsynt rikt föräldrahem där barnen inte alls sköttes av föräldrarna utan av betjänter och kammarjungfrur. Kontakten barn / föräldrar var inskränkt till korta möten. I sin självbiografi skriver Darwin att han knappt har några minnen av sin mor. Tavlan målades då Charles var sju. I knät håller han en pagegojhyacint.

2009-07-29

Vem var Charles Darwin?

Visst. De flesta håller sig med en starkt romantiserad bild. Det ensamma geniet i kamp med en oförstående omvärld och som i 23 år hemlighöll sitt arbete av rädsla för att bli utstött ur samhället. Verkligheten var mer komplicerad än så. Han hemlighöll inte alls sitt arbete, ett 50tal personer kände till det. I november är det 150 år sen han lade fram sin teori i Arternas Uppkomst. Evolutionen accepterades snabbt, det var inget nytt, men teorin om hur arter uppstod och vilken roll det naturliga urvalet spelade i sammanhanget stödde snabbt på grund. Inte ens hans närmaste anhängare svalde idén. Det skulle dröja långt in på 1900-talet innan det visade sig att han hade rätt, innan forskarvärlden kunde enas om hur en art uppstod ur en annan. En hissnande tanke, ett ändå mer hissnande forskningsäventyr.

Knölklocka


Det gamla folkliga namnet var vackrare. Klockros. Förr kallades alla vackra blommor för rosor. Den börjar blomma nedtill på stjälken vilket syns ganska bra på bilden. Trädgårdsfolket håller blomman för att vara ett av de besvärligaste ogräsen, i klass ed kvickrot. De underjordiska rötterna, som utseendemässigt påminner om små vita morötter, sitter djupt ner och alla måste bort, annars tar klockrosen över trädgården. Rotknölarna är ätbara och lär smaka som rädisa.

Smultron


Nu sjunger dom på sista versen. Blomman är tvåkönad och har sju kromosompar. Bladen trefingrade, veckade och silkeshåriga. Bäret är en "skenfrukt" som bildats av den uppsvällda och köttiga blomaxeln. Dess frön är dom små nötterna som ligger inbäddade ytterst i fruktköttet. Fåglarna gillar smultron och sprider fröna. Det finns många vägar in och ut ur sommaren. Smultronvägen är en av de bästa. Än kan man sitta på en klipphäll under tallar med golfströmsvärme i luften och skrikande tornsvalar från sydafrika svischande fram och tillbaks där det om några månader kommer att vara snöyra. Carpe diem.

Hampdån


I floran finns blommor vars blotta namn gör att man stannar till och tittar lite extra. Som topp- och pipdån! Aldrig sett dom arterna i naturen. Däremot släktingen hampdån. Svårt avgöra om den ska anses vara ful eller vacker? Ibland tycker jag mest den påminner om en gapig hårdsminkad amerikansk kärring, andra gånger om en gapande hungrig fågelunge med fjun på skallen? Läser sen att hampdån fått sitt latinska namn, galeopsis speciosa, av dom vid underläppens bas två små uppstående käglorna som lär påminna om ett rovdjurs hörntänder? Och att blomman skulle ha en likhet med ett katt- eller vessleansikte? Inte helt lätt se den saken.

Gulsporre


Vissa vilda blommor faller en mer i smaken än andra. Gulsporren är en lejongapsväxt som tål att titta på. Står här och längs stigen och vickar i vinden. Den har sin nektar längst ner i sporren och dit når bara dom långtungade humlorna. Så vad göra om man har kort tunga men ändå blir sugen av nektarns söta lukt? Jo, förståss ta en genväg. D v s bita sönder sporren längst ut och sen sörpla i sig godiset. Dessutom är blommans orangegula färgton snygg men inte prålig och blommans form ganska fiffig. Vad kan inte naturen hitta på?

2009-07-28

Bredkaveldun


Det är gott om bär i skog i mark. Men även kaveldun går att äta, är rent av en delikatess. Det gäller att plocka unga honblommor. Allra bäst i juni. Dom ser ut som cigarrer och hanblommorna sitter som pinnar ovanpå). Blommorna ska vara gröna. Ta hem och koka dom i vatten i tio minuter och ät sedan med smör och salt. Dom smakar som sparris och kronärtskocka. Förr användes roten till nödbröd. Honblommorna också till stoppning i madrasser. Regeln då är att torka och ta vara på honaxen i cigarren. Ett enda honax innehåller mer än 100 000 blommor och dunet kan fylla en tioliters hink. Om man låter kaveldunet stå och suga upp en blandning av en del glycerin och två delar vatten minskar risken att frukterna släpper från axet. Sen är det bara plocka så mycket dun som behövs och stoppa upp madrassen.

Inlärt beteende går i arv


Inlärt beteende kan gå i arv, visar ny studie från Linköpings universitet. Höns som fick mat oregelbundet och oförutsägbart blev bättre än andra hönor på att själva hitta föda, och det blev deras avkomma också. – Man kan säga att de här hönsen på något sätt förberedde sina kycklingar för den miljö som de kunde förväntas växa upp i, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet

I hönsens hjärnor såg de att "matletargenerna" var mer aktiva både hos föräldrarna och deras kycklingar. Men det handlar inte om att generna i sig har förändrats, utan om att en kemisk förändring gör att generna aktiveras på ett annat sätt. Det är ett exempel på ett växande forskningsområde som kallas epigenetik, och som gör att man måste ompröva gamla sanningar som att förvärvade egenskaper inte kan ärvas. Per Jensen tror att det är mycket vanligare än vi hittills har förstått, förmodligen också hos oss människor.

Här finns artikeln
.

2009-07-27

Sara Sjöström

För några månader sen gick hon ut nian. Nu slår hon världsrekord för andra dagen i rad och gör en jäkligt glad!

Lär känna dig själv

Finns många sätt att göra det. Här ett lite annorlunda ifrån England. Dessa engelsmän. Tävligen, som heter Tough Guy, gick av stapeln igår.

2009-07-26

Universums storhet

En människa uppbyggd av celler, som är uppbyggda av molekyler, som är uppbyggda av atomer, som är uppbyggda av kvarkar! Gör det en människa till en hög kvarkar som lyder andra naturvetenskapliga lagar än de klassiska? Vi vet inte, svarar Paul Davies, professor i teoretisk fysik och fortsätter berätta om vår älsta dröm, att förstå natthimlen över oss.

Hampshire College | Dr. Paul Davis' Science & Religion Lecture from Hampshire TV on Vimeo.

Benny Andersson


Utan tvekan en av vår tids stora, ett musikaliskt geni. Intressant intervju finns här..."Jag skulle aldrig vilja bo utomlands och det har mycket att göra med hur musiken här hemma låter" ... "Jag tror konsten framför allt är till tröst för oss människor och att all god musik kanske pekar lite på grundupplevelsen av hur det är att finnas till" ..."Jag vet vilken fantastisk kraft som kan finnas i en melodi och det är ett privilegium att få arbeta med något som påverkar så många människor så starkt. Det bästa är om man kan hålla en melodi så enkel som möjligt och sedan klä på den olika saker i efterhand. Och den måste skilja sig från alla andra melodier, och då menar jag verkligen alla, det är en hederssak, fast jag vet inte om jag lyckats alla gånger". Utöver alla klassiska låtar är han och Björn Ulvaeus männen bakom den svenska popens mörkaste sång: ”The day before you came”. Abbas sista, gjord i augusti 1982.



Texten, som sjungs av en nedtonad Agnetha Fältskog, skildrar en kvinnas vardag på kontoret och hemma, dagen innan det händer – hon träffar mannen i sitt liv. Men istället för att vara en glädje­sång om avslutad ensamhet så drivs låten framåt av ett vemod. Men det gestaltas enbart genom harmonier och mollkadenser, toppade med Anni-Frid Lyngstads obligatstämma som lika gärna kunde höra hemma i ett barock-largo av Händel eller Albinoni. – Det är något speciellt med den här, den griper tag i mig än i dag, och det beror både på texten och på sättet Agnetha sjunger på. Det är sällan jag känner så inför något som jag skrivit själv, säger Benny Andersson.

Vad är intelligent design?

USAs motsvarighet till BBC heter PBS och producerar program av högsta tänkbara kvalité. Som serien om intelligent design (ID). Här reds ut hur lite dess förespråkare egentligen vet om seriös forskning. Dels känner ID-folket inte till att begreppet "teori" i vetenskapliga sammanhang har högre status än "fakta", dels vägrar ID-folket acceptera att forskarna i en av våra kromosomer hittat våra förfäders, dels håller sig ID-folket med en högerextrem politisk agenda. Senaste nytt från ID-sidan, som råkat ut för en rad svidande nederlag i domstolarna, är nu byta fot och i samband med Darwinjubiléet anklaga USAs skol- och universitetsväsende för att systematiskt bryta mot USAs konstitution genom att ta upp evolutionsteorins konsekvenser för religion och Darwins argument för och emot religiös tro.

Myror, boskap och antibiotika

Ölandstokarna är angripna av bladlöss. Olika myrarter klättrar upp och mjölkar av dom när inte parasitsteklar eller nyckelpigor lägger sina ägg i lössen, som då sväller upp som ballonger innan de dör. Blomflugor och deras larver utgör det största hotet mot lössen .... Fascineras av myrornas avmjölkning av lössen, en tiotals miljoner år gammal boskapsskötsel! Långt före vår. Dessutom använder myror sig av antibiotika för att hålla boets mögel i schack. Hittar ingen film om någon av våra myrarter, men håll till godo med sex minuter om tropiska bladskärarmyrors liv och leverne. De ägnar sig åt jordbruk. Odlar svamp.

2009-07-25

Anti-rasisten Darwin


Hans idé om evolutionen var så stor att den snabbt fick eget liv och utnyttjades för att bekräfta klassamhälle, rasism, kolonialism, eugenik, nazism och fascism. Det var skillnad på folk och folk, ras och ras. Men den utvecklingen har inget med Darwin att göra. Här berättar två av västvärldens främsta Darwinforskare om hans syn på rasism och slaveri. En okänd sida av Darwin visas upp. Väl värd att se.

2 500 år gammalt fågelbo

Jaktfalkar på Grönland har använt ett och samma bo i bortåt 2 500 år. Här finns artikeln. Och här pressinfo. Det är inget rekord. Forskarna känner till boplatser som återanvänts i bortåt 45 000 år.

Afghanistan

Striderna fortsätter liksom debatten.

Hitler och Stormuftin


USA vill sätta stopp för israeliska byggplaner i Jerusalem. De strider mot Obamas fredsstrategi. Som svar på tal låter nu Israels utrikesminister distribuera ett foto från 1941 då Jerusalems dåvarande stormufti träffade Hitler för att protestera mot planer att flytta judar till Jerusalem.

2009-07-24

Nils Ferlin om bokstavstro


En helig man han läste om korparna som så:
väl så eller skörda de intet.
- Vår herre han föder dem ändå!
En helig man han gick sig i ödemarken ut
att rätta sig helt efter detta.
Och sagan den förtäljer - när fjorton dar var slut,
att korparna åto sig mätta.

2009-07-22

Nils Ferlin om vetenskapen


Si, världen är förklarad - i vetenskapens ljus
fördunstar all vår oro och smärta.
Nu är det inte långt emellan människornas hus,
men långt emellan hjärta och hjärta.

2009-07-21

Om människovärde


En 22-årig kille ligger sjuk i svininfluensa. Tillståndet är livshotande. Hans blod pumpas till en konstgjord lunga via en slang inopererad i en halsven. Syre tillförs sen blodet som pumpas tillbaks in i kroppen igen via slang i ljumsken. Han kommer att vara kopplad till maskinen så länge som behövs för infektionen att läka ut. Det kan ta allt från tio dagar till två månader. Idag är hans lungor svullna. Tillfrisknar han inte är en lungtransplantation enda utvägen.

Nils Ferlin om fåfänga


Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har klättrat så långt att jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och djup som en evighet ...

Och mänskor ha gått på den stegen
i tusen och tusen år -
och ingen har visat dem vägen
var stegen står ...

Men alla som tvinga dess pinnar
de springa på glödande kol,
och aldrig i levande livet
de nå sitt mål ...

Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har gått ett par fjät - så jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och allt är fåfänglighet.

Nils Ferlin om kärlek


Men gick jag allena i många de mil
dit oron kallade mej,
förglömde jag då dessa många de mil
för en halvfjärdings väg med dej?

Det gjorde jag ej - blir mitt klumpiga svar,
nej, faktiskt det gjorde jag ej.
Men en vackrare väg jag ej vandrat har
än en halvfjärdings väg med dej.

Nils Ferlin om identiteten


En luffare är jag – vad mera,
jag kunde ju vara en präst,
jag kunde ju vara en brukspatron
en bonde eller en häst…

Jag kunde ju vara en svala,
en kråka eller en snok,
en snok – eller kanske en blomma,
ett sommarstänk i en bok…

Nå – öster börjar i väster
och söder slutar i norr,
virrig är jag av frågor
och halsen är fan så torr…

… en luffare är jag, som halkar
förbi i vägarnas grus.
Mitt hjärta är hett som en masugn
och kallt som ett fattighus.

2009-07-20

Nils Ferlin om drömmar


Liljekonvaljen var en favorit. Ingen blomma förekom så ofta i brudbuketter, namnsdagskransar och midsommarstänger. Det var också en luktblomma som kvinnor gömde i näsduken för att ta med till söndagspredikan: ... "Drömmen från liljekonvaljeår förde oss städse vilse. Tistelstigar och kolnad mo trampar du nu med trasig sko. Drömmen från liljekonvaljeår förde dig vida vilse .... Liljekonvaljen är vacker, men också giftig. Är det likadant med felslagna drömmar?

Klimathot


Ju mer som skrivs dessto mer auktioneras i undergångsstämningar. Det räcker inte med finanskris, svininfluensa och terrorism. Forskare hävdar att vi redan tappat kontrollen över klimatet medan politiker lovar att 2050, om 41 år, ska deras "radikala ingrepp" burit frukt. Röstfiske pågår.

2009-07-19

Första världskriget


Fått några böcker om kriget. Peter Englunds plus tre avhandlingar. Om svensk veckopress under kriget och hur dåtidens svenska författare, män som kvinnor, såg på det. Var våldet positivt och hur utbredd var offertanken? Hur formade kriget våra föreställningar om neutralitet och modernitet? Och vilken var krigets kulturella betydelse som det speglades i veckotidningar som Allers, Hvar 8 Dag, Idun och Vecko-Journalen? Existerade heroism och tragik, idyll och fasa, ära och meningslöshet, krigsglorifiering och krigsavsky sida vid sida? Samtidigt med detta kom igår beskedet att den 113 år gamle Henry Allingham avlidit. Här finns en skiss av hans liv.

2009-07-18

Myter om Darwin


Här finns ett föredag för de som vill veta sanningen om Charles Darwin, omgiven som han är av myter, den ena falskare än den andra. Det är John van Wyhe, en ung forskare från Cambridge i England, som vädrar garderoben och berättar hur och när de vanligaste myterna föddes och hur de än idag fortsätter att forma vår bild av Darwin. Enkelt, roligt och kunnigt föredrag. Bilden föreställer John van Wyhe sittande i en stol i det rum där Darwin bodde som student då han tog sin fil kand i Cambridge.

Passerad evolutionsbiolog


Det finns många sätt att presentera evolutionen. Richard Dawkins är lysande när det gäller den saken. Står i tacksamhetsskuld till honom. Men vilken sorts evolutionsbiolog är Dawkins? Vilken inriktning har han? Och är den aktuell? Eller har dagens forskning passerat hans åsikter? Dawkins är etolog, utbildad av Niko Tinbergen, och Dawkins tillhör sedan 1960-talet en grupp av forskare som hävdar att det naturliga urvalet arbetar på gennivå. Därav titeln på hans mest kända bok, Den Själviska Genen. Få delar idag den synen. Ta den som kallats för vår tids svar på Charles Darwin, Edward O Wilson, som hävdar att evolutionen arbetar inte bara på en utan flera nivåer: gen-, individ-, släktskaps- och t o m ekosystemsnivå. Dessutom har epigenetiken i grunden förändrat forskarnas syn på gener. Dawkins utsträcker dessutom principen om det naturliga urvalet till att omfatta hela universum, dess uppkomst och utveckling. Speglar det kanske mer av hans eget ego, hans personliga uppfattning och filosofi än något annat? Är det dags för Dawkins att göra sorti?

2009-07-14

Afghansk dagbok


Den som undrar hur det är att vara soldat i Afganistan kan nu ta del av den dagbok som fördes av den brittiska soldaten Mark Evisons. Efter en kort tids tjänstgöring avled han. Här finns den.

2009-07-13

Car surfing


Två killar dog utanför Stockholm efter att "surfat" på taket på en personbil. Här finns videofilmer som inspirar andra göra samma sak. En annan variant är att låta bilen köra sig själv medan man klättrar in och ut genom bilens fönster. Här samma sak fast det hela slutar med krasch. Ett nytt mode på gång bland killar med lika mycket hår på bröstet som lika lite vett i skallen.

2009-07-12

Röllika


Känd sedan årtusenden för sina läkande egenskaper. Enligt Homeros användes den redan under trojanska kriget och svensk folktro vimlar av sagolika historier om hur röllika läker svåra sår, t o m näsor som åkt av får fäste på nytt! Tro´t den som vill. Linné skriver i alla fall så och påstår att den avslagna näsan sattes tillbaks med hjälp av röllika och "thet läktes utan nogot synerligit ärr". Därför kallades växten för "näsgräs". När man bryggde öl med den sa man "backhumla" och när man kryddade brännvin som gjorde folk vilda kallades den för "galentåra". Under andra världskriget torkades röllika och användes som tobak. Då kallades den för "tobaksgräs" och "farfars tobak". Man gjorde också snus av röllikans pulveriserade blommor. Den luktar krydda - vet inte vilken. Men det luktade då jag hamnat i ruffen och klippte till ...

Harry Martinsson och naturen


Naturen är obegriplig, gör honom tyst men pejlar honom samtidigt inombords: ..."egenskaper och tillstånd som den själv vill mäta och pejla med säregna lod, formler och ingivelser i människan. Någonstans i nejderna skymtar vi det gåtfulla i hugskottens oerhörda betydelse för själens liv överhuvudtaget, ja för livets liv överhuvudtaget. Klart uttryckas kan det väl aldrig". Omkring sig i naturen ser han "det stora livsinnehållet", "ett ofantlig alstringsorgan" och möter "den egendomliga tystnaden inombords". Han söker naturens hjälp att komma bort "från det självbiografiska och egocentriska", vill istället "hylla det låga och vardagliga" i naturen. Gräs, örter, älgspår och träd, men känner hur han lätt "faller i drömmerier släkt med livsgrämelsen och det ogråtna". Samtidigt, överallt i naturen, "stirrar miraklet mig i ögonen". Martinsson är ingen kristen mystiker utan sträcker sig nu efter det omöjliga, vill försöka förstå de iaktaggelser han gör i naturen och "översätta" de stämmningar den väcker som kommer och går genom hans känsloliv.

Harry Martinsson och Aniara


Naturen talar ett obegripligt språk. "Det går inte att kommunicera med den. Skymten var för snabb och när fantasin bedrar en eller inte vet man aldrig riktigt visst". Orden skrivs 1937 av en som kommer ur fattigSverige och känner hemlösheten bättre än de flesta. Han är rädd för han lever i en "mellankrigstid, på andra sidan av ett industriellt krig och något på denna sidan om ett annat ännu industriellare krig". Han vill fly, inte fortsätta ägna sig åt "en uppvisning av glada sköldar som jag inte har". Glada sköldar. Vilket uttryck. Man ser hans inställsamma leenden. Nu kastar han skölden och liknar sin samtid vid ett emmigrantskepp som alla förhoppningsfullt entrar. 1937 får vi en första vink om ett framtida omarbetat Aniara-tema. Fast det är inte ett kärnvapenkrig som driver iväg folk utan Hitler och Mussolini. "Fascistisk demagogi och fascistisk kapitalism, som hindrar folken från kvalitet i livet, vill nu istället ge dom den i döden och bygger därför nu de stora emmigrantskeppen. Och suggererade, famlande och skrämda ge sig emmigranterna ombord på de dimhöljda landgångarna".

2009-07-11

Smådopping


Häckar i den lilla dammen som är helt igenvuxen. Boet byggs av vasstrån, ofta på nån tuva. Stråna befinner sig ofta i förruttnelsefas och när de bryts ner bildas gaser som alstrar värme. Den drar äggen nytta av. Smådopping häckar oftast i dammar där det inte finns gäddor för dom tar ungarna. Lever av vatteninsekter, ofta grodyngel. Fågeln är liten som en koltrast. Hör man den drilla glömmer man det inte lätet så lätt. Mycket speciellt. Fågel finns spridd från England i väster till Japan i öster, från Sverige norr till Sydafrika och Nya Guinea i söder. Med andra ord mycket anpassningsbar.

Gud vs Darwin

I Oxford samlas man i dagarna till debatt om religiösa reaktioner på Darwins teori om evolutionen. Hade gärna varit där. Inte för att jag är troende men för att lära och lyssna. Religion och vetenskap är de två stora traditionerna och det moderna mötet dom emellan intressant. Men det blir ingen resa utan jag nöjer mig med de abstracts som nu finns utlagda på nätet. Här en judisk, katolsk och en muslimsk och buddistisk reaktion. Det är bara att botanisera bland alla inlägg och kolla av det som passar. Alla är korta. Men visst saknas nån som tar upp frågan om vilka känslomässiga behov som styr människors religiösa liv? Hjälper tron t ex folk att handskas med det egna och andras lidande? I så fall hur? Och vilken roll spelar egentligen ångest för religiös tro? Några frågor jag gärna hört någon fundera kring.

Harry Martinssons leende


Efter att ha slagit igenom som författare förknippades Martinsson i media med sitt leende. Folk tyckte om att se det och det spreds via pressen. Men leendet hade sin egen martinssonska historia. Han skriver: ... "Det finns inget jag hatar så mycket som dessa inställsamma flin med vilka jag i så gott som hela barndomen vädjade till tomheten och oförståelsen. Det var en sjukdom, inte bara hos mig utan också hos människorna på gårdarna; deras bottenlöst sterila egenkärlek med rönnbärsattityden utåt, mot den svage som inte vågade gå i svaromål om livsvärderna, smickret inför den starke och hatet som på grund av infrysningen växte och svällde i bröstet och grep om hjärtat med förruttnelsens klo. Som vuxen hatade jag hatet i vanmäktigt raseri medan alla hatare skrattade mig i ansiktet" ... Martinsson berättar vidare hur han trots detta blev allt skickligare i att förställa sig, flina, ljuga, hålla med och samtidigt hemlighålla egna tankar, känslor och fantasier. "Verkligheten" blev plikt och förtvivlan. Om dagarna dog han, på kvällar och nätter gav han sig ut i naturen där allt var "skyggt och vackert innan jag själv skygg och tyst gick tillbaks till gården. Det var såna stunder jag levde"".

2009-07-09

VM i kärringkånk


Det går ut på att springa 253 meter med kärringen sin som ska vara över 17 år och minst väga 49 kg. Här finns video. Väger hon mindre förses hon med ryggsäck så totalvikten blir 49. Man tävlar också i sprint, då ska kärringen kånkas 100 meter på snabbast möjliga tid. Öl ingår. Så det gäller att träna - här några som gör det. I Finland tävlar man också i vem som kan sitta längst i en bastu på 100 grader. Man ska sitta på ett visst sätt osv. Läkare är på plats. Han som vann satt i 20 minuter, kvinnan i 10.

Harry Martinssons hunger, rädsla och hat


Av och till under 1930-talet befinner sig Harry Martinsson i vad han kallar för ett "mörkt tillstånd av förvirring". Naturen är ingen tillflyktsort. Inte fylld av frid eller vila utan en spelplats för sexualitet, nöd, hunger, rädsla, hat och död. Samma känslor Harry fått överdoser av som fattigbarn. Rädsla + hunger = hat. Han skriver: ... "fattigdom är värst för det inre hat den föder. Det dödar säkrare än någonting annat tills människan inte vet vilket som vore bäst egentligen". Döden blir lika likgiltig som livet. Han kallar tillståndet för "bristens ångest" och allt han "hade tänkt glömma" bryter fram. Resultatet? Naturessäerna och Nässlorna Blomma.

2009-07-08

Harry Martinsson efter Finland


Martinssons språk var upptäckarens. I alla fall före Finland. Vid fronten förlorade språket sin mening. Vid fronten tog livet farväl av sig själv. En personkatastrof ägde rum. Villkoren för språk förändras. Han kände sig dövstum, upphörde känna sig som och vara människa. For runt som kurir med post mellan sjukstugor och soldater i tält. Hans hemlöshet verkar total. Han håller ursinniga monologer om maskinkulturen, ljuger i sin desperation och hjälplöshet. Lovar t ex soldater avlösning. Han kan inte skildra det han upplever, kriget, det var omöjligt. Den som trodde sig kunna göra det bedrog sig själv och andra, begår rent av en förbrytelse. "I denna vinter får man ljuga för att överleva", skriver Martinsson. Hemmet, det Martinssonska hemmet, återfinns i naturen och ingen annanstans. Han börjar förstå varför det finns dikt och varför allt diktande kring verkligheten blivit till. Naturen talar ett obegripligt språk, ett surrealistiskt. Det enda vi kan hämta ur den är bilder och en obegriplig närvaro- och glädjekänsla. Mystik. Martinssons öde blir att beskriva naturen, både den inre och yttre, med det instrument som skarpast skiljer oss från den: språket.

Harry Martinsson i Finland


I det kapitel i sin bok om sina nio dagar vid fronten, Verklighet till döds, skriver Martinsson att han "inte skämdes för att bekänna att han på ett sätt började bli rädd för hela denna världen, för hela tillvaron med dess tekniskt fullfjädrade anonyma satanism". Martinsson tog avstånd från det moderna samhällets skvallertidningar, biografer, sportintresse, bilar och maskiner. Vid fronten möter han detta ingenjörs- och maskinsamhälle fullt ut i form av vapen och tanks oc fortsätter. "Ja, ibland var det svårt, att inte säga sin innersta mening, den att självmordet lika väl kunde göras på en gemensam samlingsplats rakt över härifrån in i de finska skogarna åt nordost, i dödens stora socken, Salla". Det var i Salla som Martinsson var förlagd som kurir.

Harry Martinsson före Finland


Han skriver i sina naturesseär att "så länge förtryck råder är självförsvar den mest levande formen av liv". Martinsson for land och rike runt och försökte tillsammans med Eyvind Jonsson rekrytera frivilliga till Finlands kring mot Sovjet. Finlands sak var vår. Martinsson hade haft sympatier för kommunismen, hade bl a besökt en författarkongress i Moskva 1934. När vinterkriget utbröt 30 november 1939 såg han i finnarnas strid en kamp för "paradoxala men sanna saker, för stämningar och aningar, för de finska skogarnas sus". Martinssons politiska svada är okoventionell. Han erkänner att han inte kan få fram "fullkomliga ideologiska läten", men säger att han i alla fall i "en demokrati slipper att bli arkebuserad för mina medfödda brister som människa". Han talar förtvivlad om den svenska och finska sommaren. Hur lika de är varandra. Samma blommor, samma träd, samma smultronställen. Till slut frågar han sig själv varför han inte anmäler sig själv som frivillig när han uppmanar andra att ge sig av? Martinsson själv är nyskild. Kanske självmordsbenägen?

2009-07-07

Min tro ...


.... är titeln på en bok som utgavs 1941, några år in på andra världskriget. Fick tag i den i jakten på Harry Martinssons 1930-tal, hans blandning av naturintresse, anti-modernism (han gillade varken maskiner eller bilar) och kamp för den hotade demokratin. Det sägs att Harry som frivillig var på väg till spanska inbördeskriget? Nu blev det istället som kurir - om än i bara nio dagar men det visste inte Harry - innan fred slöts mellan Finland / Ryssland och Harry återvände hem och skrev Verklighet till döds. Boken Min tro består av en rad kända personer som alla vill lansera ett politiskt alternativ. En livstro baserad på humanism och tolerans. En tredje väg mellan rysk kommunist- och tysk nazistdiktatur. Thomas Manns bidrag är typiskt. Han förklarar att religion kommer av det latinska verbet relegere som betyder ta hand om, bekymra sig, besinna sig. Mann kallar sin uppsats för Vision om en ny Mänsklighet. Det behövdes under kriget. Det går samma vind genom Julian Huxleys bidrag: Livstro. Denne vetenskapens statsman som livet igenom kämpade med djupa deppressioner skriver längtansfyllt om sin övertygelse att livet trots allt är värt att leva. Hans trosbekännelse är en tro på livet.

Darwin och konsten I


Som student i Cambridge gick Darwin ofta till FitzWilliams museum för att titta på konst. Han reste även till London i samma ärende. I ett av sina brev från världsomseglingen med Beagle, skriver han hem till en kompis att han drömmer om att få komma hem och återigen få gå till museét och beundra Titzians målning av Venus. Ett brev som säger en del om Darwin. I det pryda England var tavlan närmast pornografisk och Darwin hade varit till sjöss flera år. Men trots vinken till polaren är brevet långsökt. För nakna kvinnor såg Darwin överallt i Stilla Havet, men åt dom rynkade han på pannan. Det gjorde inte sjömännen ombord. Men om det skriver han inget.

Darwin och konsten II


Skissen är gjord av Henslow, en av Darwins mest beundrade lärare i Cambridge, där Darwin inte studerade till präst utan enbart läste en allmänt förberedande fil kand. Henslow var både teolog och botaniker, då fanns inte två kulturer (vetenskap och humaniora) utan en och vetenskapens främsta uppgift var att kartlägga skapelsen, skåda Gud på ryggen som Linné uttryckte saken. Den här sortens konst, Henslows skiss är från 1830-talet, följde oss ända in i 1950-talets skolsalar. Det sägs att Darwin hade liknande alster på väggarna i den lägenhet han hyrde under sina studieår i Cambridge.

Darwin och konsten III


Edwin Lanseers målning, Morning, gjordes 1853. Två stridande hanar har fastnat i varandras horn ligger döende eller döda medan räv och rovfågel närmar sig. Darwin kände till Landseers målningar och uppskattade dom. Även denna målning speglar en för-darwinistisk natursyn. Kampen för tillvaron var inget nytt.

Darwin och konsten IV


Robert Farrens målning, An earlier Dorset, gjordes 1850. Orginalet redan på 1830-talet. Även den speglar den för-darwinistiska viktorianska världens fascination inför den nya vetenskapens världsbild. Dorset, det ljuvliga landskapet med sina byar och människor, hade en gång stått under vatten och varit skådeplats för en kamp på liv och död mellan dåtida ödlor och fiskar. Äta eller ätas. En dåtida fascination lika stor som vår egen inför t ex filmer som Jurrasic Park och dinosarier. Kampen för tillvaron är alltså inget bgrepp som enbart skall förknippas med Darwin. Insikten om tillvarons villkor fanns spridd hos många, kända som okända.

Darwin och konsten V


William Dyce's tavla, Pegwell Bay, målades 1858. Året innan Darwins bok om Arternas Uppkomst. Tavlan visar samtidens nya känsla för naturens oerhörda tidsperspektiv. Några kvinnor i förgrunden letar fossil, i bakgrunden reser sig Dovers hundratals miljoner år gamla kalkklippor och över kvällshimlen far Donatis komet. Tre tidsperspektiv. Fossilsamlarna upptagna med sitt ser inte kometen, kalkklippornas ålder är liten jämfört med solen som är på väg att gå ner. Historien är lång, en människas liv kort. Inget nytt under solen. Darwins bok kom snarare att bekräfta än revolutionera denna världsbild. Tanken på naturens ålder var spridd och accepterad. Ytterst få utbildade trodde Bibelns skapelseberättelse var sann. William Dyce tillhörde de som fascinerats av den nya världsbildens framväxt.

2009-07-04

Dawkins om Darwin

Lysande föreläsning om Darwin finns här. Enda invändningen är att Dawkins talar om Darwins upptäckt av det naturliga urvalet som en kunskapsmässig slutstation. Passande i ett högtidssammanhang som detta, men oförenligt med en vetenskaplig hållning. Vetenskap är en färskvara och ingen vet vad framtiden bär i sitt sköte.

2009-07-02

Guds nyttofunktion


Till sin troende kollega Asa Gray i USA skrev Charles Darwin i ett brev: ..."Jag kan inte övertyga mig om att det finns en välvillig och allsmäktig Gud som medvetet skapat rovsteklar för att dess larver skulle livnära sig inuti kroppen på levande fjärilslarver" .... Igår kväll såg jag dom. En stekel kom springande på marken med en larv mellan bena. Larven var för tung för att stekeln skulle kunna lyfta. Larven var bedövad genom ett stick i dess centrala nervsystem så den paralyserades utan att dö. Stekeln lägger sedan sina ägg i en grävd grop i marken tillsammans med larven. Sedan tillsluts det hela och larven äts sen levande upp innifrån. Vitsen är att dess kött ska hålla sig så färskt som möjligt så länge som möjligt. Harry Martinsson skrev att naturen inte var grym utan bara känslokall och effektiv, något han hade svårt att acceptera. Richard Dawkins skriver samma sak 30 år senare. Naturen är inte grym, bara obarmhärtigt likgiltig. Exemplet stekeln och larven gör Skapelsen svår att bejaka för troende. Brutaliteten, det oerhörda slöseriet med livsformer är i det närmaste omöjliga att förena med föreställningen om en god och allsmäktig Skapare. Sammanhangen blir outhärdligt komplexa och den goda logiken sätts ur spel. Bilden visar en stekel som tar en spindel som fyller samma funktion som fjärilslarven.

2009-07-01

Är sammanhanget outhärdligt stort?


Frågan ställdes av Harry Martinsson när han funderade på vad vår tids vetande hade att säga om de speciella förhållanden som måste råda på planeten Jorden och i universum för att liv överhuvudtaget skulle kunna uppstå? Hade naturlagarna bara varit lite annorlunda skulle allt gått fel. Från galaxer till grundämnen. T ex om kärnkraften som håller samman atomkärnorna bara hade varit några enstaka procent starkare skulle universums väte ha omvandlats till helium och det biologiska livets processer aldrig kickats igång. Å andra sidan. Hade kraften varit några procent svagare skulle inga av de tyngre atomkärnorna, t ex kol, kunna hålla ihop. Harry Martinsson skrev Aniara. Skickade där ut oss i rymden, i en bana där vi kommit ur kurs och inte visste vart vi var på väg bland myriader planeter utan livsmöjligheter. Då kände man inte till supersträngsteorin. En matematisk kalkyl som räknar på möjligheten av oerhört många olika slags universa styrda av olika slags naturlagar? Antalet universa beräknas uppgå till en etta med femhundra nollor. Martinsson kände inte heller till dagens DNA-perspektiv oc frågor som när uppstod vårt medvetande? Hänger språk, medvetande, intelligens och hjärna ihop? I så fall hur? Är vi det enda medvetna djuret? En del hävdar att det inte alls bara är däggdjur som är det utan även fåglar! Hade Martinsson rätt? Är sammanhanget outhärdligt stort?

Willy Kyrklund

Läser i bladet att författaren Willy Kyrklund dött och att han räknas till en av vår tids främste. Skam till sägandes har jag inte läst en rad av honom men blir nyfiken då jag i en dödsruna hittar förljande citat: ...""De flesta menar att skinnet skiljer dem från det som omger dem. Men människans skinn är tunt och genomsläppligt, fullt av hål och öppningar likt en trasig rock. Det omänskliga far in och ut genom revorna; jord och vind blåser tvärs igenom oss. Vår hjälplöshet är höggradig" ... Så jag går till bibblan och lånar, läser några sidor och förstår att det är är inget för mig. Modern prosa, ingen handling i vanlig mening, en livsfilosofi som är mig främmande. Modern litteratur ska tydligen vara obegripligt för att anses bra?

Sommar

Kristna om Darwin


Av en tillfällighet hamnar en rad ännu inte publicerade essäer på mitt bord. Alla skrivna av troende svenska högkyrkliga män och kvinnor. De skriver om Darwin, hans betydelse och vittnar om hur lätt det är att förena kristen tro med evolutionsteori. Det knepiga är att ingen redovisar vare sig hur den egna tron ser ut eller hur de kan vara så övertygade om att just deras tro är den rätta? Det finns ju ganska många gudar och religioner att välja på. Uppåt 100 000 säger forskarna. Så det luktar självbedrägeri och sekterism alla fina ord till trots. Varför skildrar ingen hur den egna tron växte fram? Hur den ser ut och och varför de än idag fortsätter läsa Bibeln när det finns en uppsjö av betydligt bättre böcker? Slående är också att ingen skriver om den personliga kärlekens, den egna sexualitetens, familjens, barnens eller vännernas betydelse? Och humorn, denna gudagåva, lyser fullständigt med sin frånvaro. Vi svävar i en högre rymd där Darwin sägs utmana deras tro, men också befria och vidareutvecklar den (återigen lämnas vi i sticket, får inte veta mer än så). Så påpekas att många troende har svårt med Darwin eftersom det naturliga urvalet är så grymt och att enligt evolutionen saknar livet både mål och mening. Här måste det ha skett ett allvarligt felslut. För den som lever bland människor finns det alltid mål och mening. Omöjligt umgås utan att dras in i såna känslor och sammanhang hur de än ser ut. Om man däremot lever ensam, saknar kontakt med levande människor, då tror jag att man i sin ensamhet lätt börjar fråga sig vad som är mål och mening? För utan mänskligt umgänge finns varken mål eller mening.